Assistanshundar

Uppfostra din hund till en assistanshund 

Servicehund
Vid rörelsehinder hjälper servicehunden föraren hemma eller ute i samhället genom att t ex öppna dörrar, hämta telefon men också att larma om föraren behöver hjälp. Tack vare hundens tassräckning kan föraren klara saker på ”egen hand” utan att behöva be andra människor om hjälp!

Alarmerande servicehund – diabeteshund och epilepsihund
En alarmerande servicehund varnar föraren innan allmäntillståndet, vid t ex diabetes eller epilepsi, försämras. Vid diabetes markerar hunden innan blodsockret är för lågt eller högt så att föraren hinner äta eller ta insulin, vilket förhindrar att föraren blir dålig och/eller hamnar i koma. Om föraren har epilepsi markerar hunden innan ett anfall, så att föraren hinner sätta sig i säkerhet t ex lägga sig ned för att minska skaderisken och/eller ta dämpande medicin. Viktigt för dessa hundar är att de även kan hämta mediciner som föraren behöver eller t o m trycka på larmknapp. Föraren känner sig tryggare och vågar göra fler saker på egen hand tack vare hunden.

Signalhund
Vid hörselskada eller dövhet markerar signalhunden olika ljud åt sin förare och visar till ljudkällan. Det kan vara när någon ropar på föraren, telefon ringer eller när barnet ropar ”Fääärdig!”.  Det viktigaste ljudet av alla, som dessutom är obligatoriskt för en signalhund, är brandvarnaren. Även en signalhund skall apportera men eftersom föraren ej hör om de tappar något så skall hunden hämta det spontant! Detta ger en trygghet för föraren som inte längre behöver oroa sig för att bli bestulen eller utelåst.

En eftermiddag kommer husse hem från jobbet och slänger sig på soffan för att varva ner. Nedanför soffan slår sig hans schäferhane ner och lägger hakan på tassarna. Strax har husse och hund somnat. Ute öser regnet ner! Efter en timme så kommer matte hem men hon har glömt sina nycklar hemma. Matte ringer på dörren och lamporna blinkar men eftersom husse sover märker han inte detta. När matte går runt huset och kikar i fönstret ser hon att maken ligger på soffan i djup sömn. Då knackar hon på fönstret. Direkt vaknar hunden och väcker husse genom att markera ljudet. På husses fråga ”VAD” så visar hunden till fönstret där matte står i regnet och väntar. Både husse och matte blir jätteglada att hunden ännu en gång gjort sitt uppdrag!

  • Assistanshundar kan nästan det människor kan dom kan:
  • ta ut tvätt
  • öppna dörrar
  • klicka på knappar
  • hämta saker

Vad är en assistanshund?

Ordet ”assistanshund” är ett samlingsbegrepp för olika typer av tjänstehundar; servicehund, signalhund, alarmerande servicehund (diabetes-/epilepsihund) samt ledarhund.

Servicehund

 

En servicehund är tränad att hjälpa sin rörelsehindrade husse eller matte med uppgifter i vardagen. Exakt vad hunden är tränad att göra varierar beroende på vilka behov hundföraren har. Vanliga uppgifter för en servicehund är hämta eller plocka upp saker, öppna och stänga dörrar/lådor/skåp, trycka på knappar till belysning och dörröppnare, hjälpa till att ta av och på kläder som jackor/strumpor/skor, bära saker, betala i kassan i affären och spola på toaletten. För att hunden ska kunna skilja på t.ex. vilket skåp som ska öppnas eller vilka skor som ska hämtas, används en laserpekare där man pekar ut de olika föremålen som hundföraren vill ha hjälp med.

 

En av de viktigaste uppgifterna för en servicehund är att larma omgivningen om något händer husse eller matte, t.ex. om han eller hon ramlar ur sin rullstol.

Signalhund

En av de nyare typerna av assistanshundar är signalhunden. En sådan här tjänstehund har en döv eller hörselskadad husse eller matte och hunden är tränad att reagera på specifika ljud i sin omgivning och tala om det för sin förare. Hunden tränas att markera ljudet genom att exempelvis krafsa på husse eller mattes ben, när hunden fångat förarens uppmärksamhet visar den var ljudet kommer ifrån. Exempelvis kan hunden dutta med nosen på förarens ficka där mobilen ligger för att visa att föraren har fått ett sms, eller rikta blicken bakom föraren för att visa att någon ropat förarens namn.

Exempel på vanliga ljud som signalhundar tränas att reagera på är är telefoner, dörrklockor, äggklockor, väckarklockor, kokande vatten på spisen, cyklister, bilar, och om någon ropar förarens namn. Signalhundar tränas även att reagera på om husse eller matte tappar något för att sedan hämta detta. Hundar som är tränade att markera specifika ljud, reagerar ofta spontant även på ljud som de inte har tränats på, exempelvis trafikljus vid övergångsställen eller utryckningsfordon etc.

En mycket viktig egenskap hos signalhunden är att inte ge upp även om ägaren inte reagerar på en gång. Om exempelvis brandlarmet går mitt i natten och husse eller matte bara vänder sig i sängen när hunden markerar, måste signalhunden fortsätta försöka väcka sin förare.

Alarmerande servicehund (diabetes-/epilepsihund)

En alarmerande servicehund kallas även ibland för diabetes- eller epilepsihund. Denna typ assistanshund har samma grunduppgifter som servicehunden, med tillägget att de även skall markera när föraren har för högt eller lågt blodsocker, alternativt håller på att få ett epilepsianfall. Hunden är tränad att med hjälp av sitt luktsinne känna av när föraren behöver ta sin medicin för att undvika att insjukna.

Isis visar några exempel på service- och signalhundbeteenden

<iframe width=”854″ height=”480″ src=”https://www.youtube.com/embed/N_tAPhQbMtE” frameborder=”0″ allowfullscreen></iframe>

Utbildning av assistanshund

Detta är en kortfattad beskrivning av hur Service- och Signalhundsförbundet går tillväga för att utbilda ett assistanshundsekipage.

Att utbilda en assistanshund kräver både tid, kunskap och pengar. Det tar ca ett år för en hunden att bli färdigutbildad. Inte heller vilken hund som helst kan bli assistanshund. Det första man gör är ett vanligt BHP (Beteende- och personlighetsbeskrivning) eller MH (Mentalbeskrivning hund), samt en hälsoundersökning hos veterinär. När hunden godkänts görs lämplighetstest och inprovning för att se om hunden har de egenskaper som krävs för att bli just den typ av assistanshund som det är tänkt. Här tittar man t.ex. på arbetsvilja, uthållighet, följsamhet, fokus, avkoppling och hur den reagerar i olika miljöer. Hunden är ju i det är läget ganska ung och otränad, så det man tittar på är inte färdiga beteenden, utan mer mentalitet och potential för utveckling.

När hunden är godkänd på lämplighetstestet kan den påbörja sin utbildning inom sitt specialområde tillsammans med sin förare. Under utbildningens gång har föraren regelbunden träning tillsammans med instruktör, men mycket av träningen sker på egen hand mellan träffarna. Många förare blir förvånade över hur mycket tid och jobb det är att träna en assistanshund, det krävs därför att man verkligen har viljan, intresset och orken för att det ska lyckas. Föraren får gå en förarutbildning tillsammans med sin hund som i regel är 3-4 dagar lång. Slutligen får hunden genomgå en examen och om den godkänns tilldelas hunden det tjänstetäcke som den ska bära under arbete och föraren får legitimation. Därefter görs årliga kontroller av hunden för att se att den bibehåller sina kunskaper. De flesta assistanshundar går i pension vid ca 10 års ålder.

Läs mer om utbildningsprocessen på Service- och Signalhundsförbundets hemsida:

 

 

 

Utbildningen i korthet

Kortkort – från valp till assistanshund
  1. Välja ras
  2. Valp- och lydnadskurser
  3. Förträning hos instruktör där unghunden så smått börjar tränas inför sitt framtida arbete
  4. Veterinärundersökning
  5. Ansökan
  6. Lämplighetstest LT
  7. Introduktion med instruktör
  8. Halvtidskontroll
  9. Examen

 

Innan utbildningen
  • Köpa hund
    Välj hundras med omsorg utifrån vad du vill ha hjälp med i framtiden
  • Hundkurser
    Det är lämpligt att gå valp- och lydnadskurser för instruktör som använder mjuka metoder
  • Förträning
    För att leda in hunden på rätt spår kan man även välja att förträna hunden
  • Veterinärundersökning
    · allmän hälsoundersökning
    · höftleds- och armbågsröntgen
    · undersökning av eventuella rasbundna sjukdomar
  • Ansökan
    Bifoga:
    · läkarintyg som bekräftar förarens diagnos
    · veterinärintyg – kopior på hundens höftleds- och armbågsröntgen samt kopia på undersökning gällande eventuella rasbundna sjukdomar
    · intyg från hundkurser
  • Lämplighetstest LT
    Lämplighetstestet utförs i grupp och bedöms av minst två certifierade SoS-instruktörer. I testet ingår beskrivning och bedömning av hundens reaktioner vid distraktion och passivitet både utomhus och inomhus. Dessutom ingår test av lydnadsmoment såsom hälsning, passager (människor/hundar), stanna kvar (sitt/ligg) samt inkallning och avkoppling. Även kontakt och samspel bedöms.

 

Utbildningsåret

Utbildningsåret består av tre obligatoriska delar – introduktion, halvtidskontroll och examen.

  • Introduktion med instruktör
    Efter godkänt lämplighetstest LT utser styrelsen en personlig instruktör till ekipaget. Instruktören och föraren lägger tillsammans upp en utbildningsplan och går igenom vad som ska tränas och var träningarna ska äga rum. Först när hunden anses mogen att träna i offentlig miljö får den sitt röda utbildningstäcke. Föraren tränar själv sin hund under hela utbildningstiden.
  • Halvtidskontroll
    Omkring ett halvår efter start är det dags för utbildning och halvtidskontroll. Detta är en fördjupningsutbildning och även här kombineras teori och praktik. På denna utbildning ställs det lite större krav på förare och hund och mer träning med störning av olika slag. Utbildningen hålls av minst två certifierade SoS-instruktörer. Efter förarutbildningen fortsätter ekipaget träningen som vanligt med sin egen instruktör.
  • Examen
    Ett år efter start är det dags för examen. Den sker tillsammans med andra ekipage under ett par dagar med teori och praktiska övningar i varierad miljö. Examen hålls av minst två certifierade SoS-instruktörer. Efter godkänd examen byts det röda utbildningstäcket ut mot ett gult tjänstetäcke som visar att hunden nu är färdigutbildad.

 

 

Assistanshund som hjälpmedel

En assistanshund är en hund som används som hjälpmedel för en enskild förare. När en assistanshund är i tjänst eller under utbildning har den ett tjänstetäcke och är i sällskap med sin förare.

Olika typer av assistanshundar

En assistanshund har en enda förare. De flesta assistanshundarna är ledarhundar.  Övriga assistanshundar är servicehundar för rörelsehindrade, signalhundar för personer med hörselnedsättning samt alarmerande hundar för personer med diabetes eller epilepsi. Dessa assistanshundar är utbildade som hjälpmedel för personer med en viss kronisk funktionsnedsättning eller sjukdom.

Övriga sociala tjänstehundar

En assistanshund ska inte förväxlas med andra sociala tjänstehundar som är tränade för ett uppdrag som inte är knutet till en specifik förare. Exempel på dessa är Vårdhund, Terapihund, Cancerhund, Besökshund, Läshund och liknande. Dessa hundar tjänstgör tillsammans med sin förare som stöd och hjälp för flera personer i olika typer av vård och omsorg.

Signalhundar

Människor med hörselnedsättning har mycket god hjälp av en signalhund.
Hunden ska påkalla uppmärksamhet i olika situationer, t EX när telefonen ringer, det knackar på dörren, eller – kanske viktigast av allt – varna när brandlarmet går. Signalhunden plockar även spontant upp sådant som föraren tappar.

Förutom grundkunskaperna, som är i princip desamma för samtliga assistanshundar, ska en signalhund kunna markera minst två tre ljud för föraren och leda föraren till ljudkällan. Vilka ljud den ska markera bestäms av föraren och beror förstås på vilka behov man har.

 

Servicehundar

Servicehunden hjälper en person med fysisk funktionsnedsättning.

Den som har någon form av rörelsehinder kan få hjälp av hunden att öppna dörrar, hjälpa till med på- och avklädning, hämta och lämna saker, plocka upp tappade föremål, dra ut kökslådor eller att dra en rullstol. Det är den enskilda människans behov som styr utbildningen och hunden kan tränas till i princip vad som helst.

Behöver man hjälp med att handla tränar man hunden att till exempel ta fram plånboken och bära/dra hem det man handlat. Hunden kan tränas att larma, hämta rullstolen eller tillkalla hjälp.

Ledarhundar

Ledarhunden ska leda förbi hinder, visa på trappor och kanter med mera och vara lyhörd för förarens olika kommandon även i trängda lägen. Den lär sig kända sträckor, men det krävs också att föraren själv är väl orienterad i sin omgivning och kan styra och kontrollera vägvalet. Både förare och hund har ansvar, vilket ger ett unikt samarbete.

Ledarhunden har lärt sig att leda sin förare genom målmedveten träning. Personen med synnedsättning har visserligen fått en utbildad hund, men han eller hon måste själv arbeta vidare med hunden för att behålla och utveckla hundens kunskap. För att passa som ledarhundsförare krävs att man är beredd att lägga ner många timmar på att träna och ta hand om sin hund.

Ansvaret för ledarhundsverksamheten

Myndigheten för delaktighet, MFD, upphandlar färdigdresserade ledarhundar för synskadade på uppdrag av Synskadades Riksförbund.

Synskadades Riksförbund (SRF) ansvarar i sin tur för tilldelning och återtagande av dispositionsrätt till ledarhund samt tilldelning och återtagande av ledarhund. (Lag (2005:340) om överlämnande av vissa förvaltningsuppgifter till den ideella föreningen Synskadades Riksförbund)

Synskadades Riksförbund får statsbidrag för anskaffning och placering av ledarhundar samt för sammanhängande uppgifter som samträningen mellan förare och hund. Hälften av medlen används för inköp av ledarhundarna som ägs av Synskadades Riksförbund.

Kriterier för att erhålla en ledarhund

Den som har behov av ledarhund ska uppfylla följande kriterier:

  • vara minst 18 år,
  • ha en synnedsättning, som innebär avsaknad av ledsyn,
  • ha behov av samt kunna använda ledarhund som förflyttningshjälpmedel,
  • ha en stabil social situation,
  • ha förmågan att ge hunden god omsorg och goda levnadsvillkor, samt
  • vara bosatt i Sverige.